Bortrest t o m söndag

Nu försvinner jag till internetlöst och mobiltäckningslöst territorium (också känt som sommarstugan) några dagar. Nya poster nästa vecka.

C-vitamin minskar inte risken att bli förkyld

Det är generellt ingen idé att ta C-vitamin i förebyggande syfte – risken att bli förkyld förblir lika stor som för den som inte gör det. Det är slutsatsen av en meta-studie som omfattar 55 studier utförda under de senaste 65 åren. Undersökta doser var från 200 mg och uppåt (rekommenderat dagligt intag i Sverige är 60 mg, något mer för gravida och ammande kvinnor samt för dem som äter p-piller).

Däremot kunde regelbundet intag av C-vitamin förkorta en förkylning när den brutit ut, fast inte mer än en halv dag (för vuxna, något mer effektivt för barn). De enda som har nytta av att ta förebyggande C-vitamin verkar vara de som utsätter sig för hårda fysiska påfrestningar – i den gruppen (maratonlöpare, skidåkare, soldater) minskade förkylningsrisken med upp till 50%. (“Chockdosering” med en 8-gramsdos av C-vitamin vid de första förkylningssymtomen kunde ha viss effekt, enligt en studie som ingick i metastudien).

Länkar
New Scientist
PLoS Medicine

UPPDATERAT kl 14:32 för att tillägga: Nature News och Science Daily skriver visst också om detta. Jag har också lagt till ett foto från artikeln av Douglas et al.

Mer än hälften av alla beräkningar med miniräknare blir fel

Enligt brittiska forskare blir hela 51% av alla beräkningar med miniräknare felaktiga, eftersom folk slår in fel saker. Kanske ska siffran tas med en nypa salt, eftersom undersökningen utfördes som ett led i “marknadsföringen” av en ny typ av miniräknare: en där man skriver allt på skärmen och teckenigenkänning ansvarar för att summorna blev rätt. Med den nya typen av miniräknare blev “bara” 19% av beräkningarna rätt (då berodde det i och för sig på feligenkänning av siffror, något som bör vara rätt lätt att upptäcka).

Med den nya miniräknaren ska det bli enklare att utföra beräkningar som involverar negativa tal, imaginära tal eller fakulteter (3!=3*2*1=6). Och det behövs – det är verkligen väldigt krångligt att göra sådana beräkningar på dagens miniräknare. Man ska också kunna flytta/ändra tal och tecken så fort de “kännts igen” av teckenigenkänningen. Låter lovande. Får se om någon vill tillverka en miniräknare med den här tekniken – Casio säger i artikeln att de inte har nåt intresse av att utveckla något sådant. Synd. (Kanske kan någon göra ett program som gör motsvarande till Nintendo DS?)

Förutom smidigheten så borde det ju vara en motivation för användarna att hålla sig med en någotsånär vettig handstil.

Länk
NewScientist

Fritt tillgänglig vetenskap på nätet

När allt medialjus faller på de stora jättarna till vetenskapliga tidskrifter (som kräver dyra prenumerationer för att man ska få läsa dem) är det lätt att missa att det faktiskt finns en hel del vetenskapliga publikationer fritt tillgängliga på nätet. Små och förhållandevis anonyma kan de dock vara lätta att missa – de är sällan indexerade i någon av de specialiserade databaserna, till exempel, och har låg ranking även i “vanliga” sökmotorer.

Om man vet var man ska leta kan man dock hitta en hel del intressanta saker. Ett bra ställe att börja på är DOAJ, “Directory of open access journals” (Förteckning över fritt tillgängliga tidskrifter). För närvarande listas där 1624 tidskrifter, många startade runt millennieskiftet. Antagligen eftersom tryck och distribution blivit mycket billigare och enklare när internettillgången blev mer utbredd (här talar vi åtminstone 56kbps-modem – det är få artiklar som är under en halv Mb). Tidskrifterna finns inom så gott som alla områden av vetenskapen.
Naturligtvis varierar kvaliteten – men det är roligt att gå på upptäcktsfärd här.

Ett annat alternativ är ePrint-servern arXiv, som startade som en email-baserad bulletin board (ungefär: en digital anslagstavla) 1991. Fem kategorier finns för närvarande: Fysik, matematik, icke-linjär vetenskap, datavetenskap och kvantitativ biologi, med ett flertal underkategorier. Huvudkategorierna har också RSS-feeds.

Eller så kan man helt enkelt söka på “open access” i Google. Då kan man till exempel hitta:

first monday – en vetenskaplig tidskrift om internet-relaterade ämnen. Inte teknikrelaterat, utan informationsrelaterat. Exempelvis kan man läsa om hur 11:e september påverkade Google.

BioMed Central – över 100 tidskrifter inom biologi och medicin (de finns visserligen också i DOAJ)

PLOS (Public Library of Science) – tre tidskrifter (biologi, medicin och beräkningsbiologi) och två till på väg i juli resp september (genetik resp smittoämnen).

JCI (The Journal of Clinical Investigation) – medicinsk forskning

Se det som lite alternativ semesterläsning – något att ha i bakfickan en regnig dag 🙂

Länkar
DOAJ
arXiv

Diabetiker får också ökad risk för vanliga infektioner

Diabetes (både typ 1 och typ 2) medför ökad risk för vanliga infektioner som urinvägsinfektioner, hud- och slemhinneinfektioner och infektioner i andningsvägarna. Det visar en holländsk studie, utförd på 7500 diabetiker och 19000 ickediabetiker. Till exempel är risken för att få en urinvägsinfektion dubbelt så stor för en diabetiker som för en icke-diabetiker.

Leonie Muller vid University Medical Center Utrecht, som lett studien, uppmanar diabetiker att ta generella försiktighetsmått som att dricka mycket vätska och vaccinera sig mot influensa. De bör också vara extra uppmärksamma på tidiga infektionstecken.

Kombinerat med att andelen diabetiker förväntas öka (pga ‘ohälsosam livvstil’) och att mängden antibiotika-resistenta bakterieinfektioner ökar är dessa resultat ganska oroande. Jag undrar om skillnaden i risk beror på att diabetiker har högre sockerhalt i blodet (dvs, mer ‘mat’ för bakterierna så att de kan växa till sig snabbare)? Å andra sidan kan man tycka att den faktorn borde försvinna med korrekt medicinering. Kanske är immunförsvaret inblandat?

Länk
Science Daily

Hur djur gör det – och varför

Populärvetenskaplig litteratur verkar ha stämplats – ibland välförtjänt, ibland inte – som ett pretentiöst och småtråkigt område. Något man läser för att visa sig smart, liksom. Och även bra populärvetenskapliga böcker brukar sällan vara roliga, även om de är intressanta.

“Dr Tatianas råd om sex och samlevnad för hela skapelsen” är undantaget – rolig, intressant och smart. “Dr Tatiana” är pseudonymen för Olivia Judson, doktorerad biolog, och uppstod när hon skrev om medicin och biologi för The Economist. Boken lånar sitt format från sex- och samlevnadsfrågespalter:

Kära Dr Tatiana,
Det har hänt något förfärligt. Jag vilade mig i godan ro på mitt favoritställe på havsbottnen när det började klia i näsan. Eftersom jag är en grön stjärnmask, en Bonellia viridis, har jag inga armar att klia mig med. Så istället drog jag in ordentligt genom näsan. Och det ville sig inte bättre än att jag sög i mig min kära make. Hur jag än försökt att snyta ut honom igen har han inte synts till. Hur ska jag få honom tillbaka?
Nysnuten och snopen, vid kusten av Malta

Det är det elegantaste upplägg jag hittills sett för en icke-skönlitterär bok. Uppdelad i tre avdelningar – “Den eviga könskampen – varför hon och han vill olika saker”, “Det moraliska förfallets uppkomst och utveckling” och “Är män verkligen nödvändiga? Ja, i allmänhet. Men inte alltid” – tar boken med sin läsare på en guidad berg- och dalbanetur genom djurrikets sängkammare. Att man lär sig väldigt mycket om evolution och biologi är sekundärt – framför allt har man roligt under tiden. Och på köpet borde de flesta läsare få en betydligt mindre inbunden och fördomsfull syn på sex.

Det finns också ett bra index och vetenskapliga referenser till allt som står i kapitlen – Olivia Judson är otroligt väl påläst.

På baksidan av den svenska upplagan står det: [Du] kommer garanterat aldrig mer att vara utan konversationsämne. Och ja, frågan “vet du varför gorillahannar har så små testiklar?” kan nog bryta isen i rätt sällskap för den som inte är blyg. 🙂

Andra åsikter om “Dr Tatianas …”
Forskning och framsteg: “lekfull skildring av evolutionsbiologi och det sexuella urvalet” (Boken listas som en av tio böcker att läsa i sommar)
SvD: “ovanligt rolig bok om djurs fortpantning – med genusperspektiv”

Boken är i dagsläget översatt till 11 språk: japanska, franska, kinesiska, koreanska, braziliansk portugisiska, tyska, tjeckiska, holländska, polska, ungerska och svenska.

Fortfarande inte övertygad? Gå och läs några sidor ur den engelska upplagtan.

Länkar
dtrtatiana.com (bokens hemsida, engelska)
bokus.se

Tack till Hugo för boktipset.

Varför klumpar skräp ihop sig på vattnet?

Såhär i sommartid brukar man (åtminstone jag) fundera lite löst varför skräp egentligen tycks klumpa ihop sig på vattenytan. Hittills har jag nog avfärdat det som en slump, men det verkar faktiskt finnas en förklaring (som t o m är intressant nog att den får vara med i Nature).

Det är dessutom en rätt elegant förklaring. Känns Arkimedes princip bekant, att en kropp tränger undan en vattenvolym som motsvarar dess massa? Den är dock en sanning med modifikation när det gäller små objekt som har stor yta i förhållande till sin massa. Om objektets yta är vattenavstötande (tänk Teflon) kommer det att ligga mindre i vattnet än ett neutralt objekt av samma storlek och således upplevas som tyngre. Om objektets yta däremot “gillar” vattenmolekyler (tänk glas) kommer det att ligga mer i vattnet och upplevas som lättare. Tunga små objekt kommer att “släpa efter” lite med varje våg tills de hamnar – som en grupp – i en position där vattnet bara rör sig vertikalt. Lätta små objekt, å andra sidan, accelereras mer än vattnet och kommer så småningom att gruppera ihop sig i en position där vattnet bara rör sig horisontellt.

Länkar
ScienceNow (kräver prenumeration)
Natureartikel (kräver prenumeration)
gruppens hemsida

Artificiell nyfikenhet ger mer flexibla robotar

Sony utvecklar en ny generation av Aibo-hundar – den här gången med artificiell nyfikenhet. De nya Aibo-valparna får två kontrollsystem: ett lågnivåsystem som kontrollerar enkla beteenden och försöker förutsäga hur de påverkar världen, och ett metasystem som analyserar hur bra lågnivåsystemets förutsägelser är samt hanterar “motivationen”. Metasystemet styr robothundarna att lägga sig till med beteenden som de snabbt kan lära sig att förutse konsekvenserna av, men som också har stor “lärandepotential”. Och, inte minst, att bli uttråkade – det vill säga ge upp på beteenden som inte verkar leda till ytterligare kunskaper.

För att visa att nyfikenheten får robothundarna att utvecklas sattes de i en lekhage där de typiskt – på några timmar – gick från okoordinerade benrörelser till att krypa och leka med bollar. Förhoppningen är att nyfikenhet ska få dem att gå till mer och mer komplexa beteenden – något som kanske kan vara användbart också för andra adaptiva robotar. Men det återstår ännu att se att det fungerar över en längre tid.

Länkar
New Scientist
ITworld.com

Soja som preventivmedel?

En brittisk forskare, Lynn Fraser från King’s College i London, avråder kvinnor som vill bli gravida från att äta sojaprodukter – åtminstone under sina mest fertila dagar. Orsaken är att ett ämne i sojan, genistein, kraftigt minskar spermiers förmåga att befrukta ett ägg. Andra studier har visat att man kan hitta genistein i blodet på folk som äter sojaprodukter, säger hon.

Effekten beror på att genistein verkar trigga en viktig reaktion i förtid: på spermiens huvud sitter en hätta (akrosom eller acrosom) med enzymer som hjälper den att komma in i ägget. Genistein får spermierna att tappa hättan för tidigt, vilket gör att det blir omöjligt för dem att befrukta ett ägg.

En annan forskare, James Kumi-Diaka vid Florida Atlantic University, säger att han också har hittat belägg för att genistein påverkar spermier. I en studie på möss minskade kullstorleken från 11 ungar till 5 ungar för de hannar som injicerades med genistein. Han vill dock inte varna folk från att äta soja – det beror så mycket på tillredningsmetoder och sammanhang, säger han.

Med tanke på att det äts mycket soja i flera asiatiska länder kan man fråga sig hur stor effekten av genistein egentligen är. En normal dagsdos i Japan verkar ligga runt 1.5-4 mg, i kosttillskott som säljs från mer eller mindre skumma hemsidor kan en dagsdos vara så mycket som 100 mg.

Andra effekter av genistein
Genistein är en östrogenliknande substans. Det verkar ha viss skyddseffekt mot bröst- och prostatacancer, kanske även mot klimakteriebesvär och benskörhet. (se t ex här, här och här)

Länk
New Scientist

Fotosyntes utan sol

Den första organismen som utför fotosyntes utan att vara i närheten av solen har hittats – drygt två kilometer ner i havet. Vattnet i närheten av så kallade “hydrotermiska skorstenar” (hydrothermic/hydrothermal vents), sprickor i havsbottnen, skickar ut ett svagt ljussken. Ljusskenet är för svagt för att kunna ses med blotta ögat, men går att mäta. Detta upptäcktes i slutet av nittiotalet, och upptäckten fick några marinbiologer att börja leta efter fotosyntetiserande organismer i närheten av de hydrotermiska utsläppen.

Organismen, en bakterie vid namn GSB1, behöver förutom ljus bara svavel och koldioxid för att överleva.

Länkar
ScienceNow
Mer om hydrotermiska ventiler (från NASA)
Artikel i PNAS (abstract, pdf) fulltext kräver prenumeration, abstract är fritt tillgängligt