Pyttegetingar som vapen mot parasiter på stormarknaden

Halvmillimeterstora getingar kan vara ett nytt vapen i kampen mot skadeinsekter (närmare bestämt Indianmeal moth, som jag inte kan hitta det svenska namnet på) i stormarknadens mjölprodukter. Amerikanska forskare har konstaterat att man istället för kemiska bekämpningsmedel kan använda sig av parasiternas naturliga fiender – två mikroskopiskt stora getingarter. Den ena arten dödar ägg och den andra dödar larver.

Getingarterna har länge använts för att bekämpa parasiter på till exempel bomullsplantor, så de är lätta att få tag på.

Jag kan tänka mig att vissa människor skulle tycka att tanken på små getingar som kravlar runt över deras varor är lite småäcklig. Men det borde ändå vara värre att få larver i påsarna, och tanken på kemiska bekämpningsmedel i flingorna är ju inte heller mysig. Jag undrar dock hur de ska se till att hålla getingarna vid liv?

Länk
Artikeln

Äldre mödrar fertila längre eftersom de åldras långsammare

De få kvinnor som (på natrulig väg) föder barn efter 45 har en sak gemensamt: de genetiska mekanismer som motverkar åldrande är mer aktiva hos dem än hos de kvinnor som redan nått klimakteriet. En undersökning av 8 kvinnor som fött barn efter 45 års ålder och 6 kvinnor som inte fött några barn efter 30-årsåldern visade på skillnader i 716 gener – de flesta just gener som är involverade i att reparera DNA och förhindra celldöd. Det rapporterade en forskargrupp från Hadassah University Hospital i Jerusalem vid ett möte för ESHRE (European Society for Human Reproduction and Embryology) i Köpenhamn idag. Kvinnorna som kunde föda barn längre löpte också en betydligt lägre risk att få missfall.

Alla kvinnor som deltog i studien var ultraortodoxa Ashkenazi-judar, men en preliminär studie på beduinkvinnor har gett samma resultat.

Länk
New Scientist

Ett steg närmare ägg och spermier från stamceller

Brittiska forskare vid University of Sheffield har lyckats med att få mänskliga stamceller att börja utvecklas i riktning mot att bli ägg eller spermier, genom att låta stamcellerna växa i “rätt” kemisk miljö. Forskarna har fått fram “förstadier” som uttrycker proteiner karateristiska för just ägg och spermier, men har ännu inte visat att dessa förstadier verkligen är friska celler som delar sig normalt och bara har en uppsättning kromosomer. Resultaten presenterades vid ett möte för European Society for Human Reproduction and Embryology (ESHRE) i Köpenhamn igår.

Steget är alltså fortfarande mycket långt till att utveckla ägg och spermier från stamceller tagna från en människa. Det är inte heller det enda användningsområdet – att kunna följa utvecklingen från stamcell till könscell skull ge forskarna goda möjligheter att studera hur äggstockar och testiklar utvecklas, och hur till exempel miljögifter påverkar denna utveckling.

Liknande forskning
Vid samma möte presenterades också resultat från en australiensisk forskningsgrupp vid Monash University. Gruppen har lyckats få stamceller från möss att utveckla sig till äggstocksliknande strukturer med äggceller. Hur det gjordes är intressant (men krångligt): Stamcellerna fick växa i ett medium innehållande tillväxtfaktorer från testiklar, men utan de specifika faktorer som behövs för utvecklingen till testiklar. Avsaknaden av de specifika faktorer som behövs för utvecklingen till testiklar räckte för att stamcellerna skulle utvecklas i riktning mot äggstockar – trots att stamcellerna från början var “manliga”. Precis som för gruppen från University of Sheffield har man dock ännu inte visat att äggcellerna verkligen är normala – bara att de uttrycker vissa proteiner karakteristiska för äggceller.

Länkar
New Scientist (om University of Sheffield)
Eurekalert (om Monash University)
The Australian (om båda universiteten)