En tredjedel av publicerad medicinsk forskning fel eller missledande?

CNN skriver om en studie av publicerad medicinsk forskning under 14 år, utförd av Dr John Ioannidis. Han undersökte alla studier publicerade i de medicinska vetenskapliga tidskrifterna New England Journal of Medicine, JAMA (Journal of the American Medical Association) och Lancet under åren 1990-2003, inkluderande 45 uppmärksammade studier som alla gett initialt stöd för något läkemedel eller någon behandling. Efterföljande forskning motsade sju av dessa studier (16%), och gav svagare resultat än rapporterat i ytterligare sju studier. Sammanlagt var således nära en tredjedel av forskningen om läkemedel och behandlingar felaktig eller missledande, är CNN:s slutledning. (I alla dessa fall var de efterföljande studierna – som naturligtvis inte är “garanterat rätt” de heller – större och/eller bättre designade, enligt Ioannides) Resultaten publiceras i veckans JAMA(ej ännu tillgängligt).

Det här är något jag skulle önska kunde tränga igenom det allmänna medvetandet betydligt oftare och mer utspritt: en medicinsk studie är inte ett bevis, inte heller alltid ens ett tillräckligt bra stöd. Och det är viktigt att studier är noga genomtänkta och omfattar tillräckligt många försöksobjekt.

Men jag undrar lite hur CNN har räknat, hur de kommer fram till att det är en tredjedel av all medicinsk forskning. Det verkar vara väldigt lite med 45 studier under 14 år – det är i princip en studie i veckan per tidskrift. Misstänkt lågt för att vara tidskrifter som publiceras så ofta (åtminstone en av dem en gång i veckan). Kanske är det så att Ioannides valde ut 45 studier och sedan undersökte vad som följde efter dem (en mer än tillräckligt stor mängd arbete,kan jag tänka mig), och det således var en tredjedel av hans stickprov som inte förblev rätt. Nåja, det får jag väl se när JAMA kommer online.

Länk
CNN
JAMA

Häftigt, en åskkarta!

På sista sidan i ett vetenskapsmagasin jag skaffade för att mata min hjärna med under dagens bussresa fanns en mycket intressant karta över åsknedslag och deras täthet- fast bara över USA, såklart. Typiskt, tänkte jag, att det som är intressant så sällan finns på svenska och för svenska förhållanden. Det var två timmar sedan. Och så gick jag nyss in på obli.net, och hittade en åskkarta (som ursprungligen kom från VänerTracker). Ibland är slumpen ute vid rätt tillfälle!

Man kan läsa lite om VänerTracker här (FAQ). Systemet visar ungefärlig position och (färgkodad) intensitet på åsknedslaget, som kan ses på bilden till vänster – snodd från obli.net (det var ingen intressant åska på gång på i Sverige just nu, iallafall inte enligt vad som kunde ses på VänerTracker).

VänerTracker använder hårdvara från Boltek och mjukvara från Aninoquisi. Utrustningen verker inte kosta mer än drygt 1000 dollar totalt med frakt – det vill säga cirka 8000 kr (fast jag antar att man ska ha en dator också).

Länkar
obli.net
VänerTracker