Mäns syn på manlighet inte så stereotyp

Manlighet är på tapeten just nu, i svallvågorna efter Zandén och Gyllenhammars debatt(?*)-text. Extra passande då att en stor internationell studie av 27000 mäns syn på manlighet släpptes igår – en studie som åtminstone enligt nyhetsreleasen visar att mäns definition av “manlighet” inte är så särskilt alfahanne-stereotyp.

Männen i studien kom från Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Strobritannien, USA, Mexico och Brasilien. De var någorlunda jämnt fördelade över åldersspannet 20-75 år, men med en tonvikt på 20-50-åringar. 62% var gifta eller hade en partner, medan 28% identifierade sig som singlar (de övriga var frånskilda eller änklingar).

Den viktigaste aspekten av manlighet, enligt de tillfrågade, var att ses som en ärlig/hedersam man (“man of honor”; 33%), att ha kontroll över sitt eget liv (28%), att ha sina vänners respekt (13%), att ha ett bra jobb (5%), att klara sina problem på egen hand (3%), att ha en stabil ekonomi (3%), att vara fysiskt attraktiv (1%) och att vara populär hos kvinnorna (1%). Män med partner tyckte i högre grad att hedersamhet var viktigast, medan singlar var mer inställda på att ha kontroll över sina liv.

När frågan istället gällde vad som var viktigast för ett bra liv, rankades god hälsa (29%) högst, följt av ett harmoniskt familjeliv (25%), en god relation till partner eller fru (23%), att njuta livet fullt ut (12%), en tillfredsställande karriär (4%), ett trevligt hem (2%) och ett tillfredsställande sexliv (2%).

Den som letar mellan sifferraderna efter de typiska alfahannarna lär bli besviken. Några tydliga, större generationsskillnader** finns inte; god hälsa rankas visserligen lite högre av de allra äldsta och förmodat sjukaste, och ett harmoniskt familjeliv rankas högst av de som sannolikt har flest småbarn hemma; de i trettio- till sextioårsåldern. Singlarna lägger större tonvikt på att njuta av livet. Men relationernas viktighet jämfört med sex och status håller sig obruten över såväl ålderskategorierna som nationsgränserna.

Den “mjuke mannen” verkar inte vara särskilt typiskt svensk.

Länkar
Nyhetsrelease
Studien (från Journal of Sexual Medicine, fritt tillgänglig via Kinseyinstitutet)

Andra bloggar om , ,

*Jag säger som hemliga morsan: “Jag förstår förresten inte något av inlägget. Förmodligen för att jag är en förtorkad akademiker, och inte en livsbejakande kulturmänniska“.
**generationsskillnader är min första gissning till klyftan mellan Zandén (född 1957) och Gyllenhammar (född 1961) och de 30-åriga (dvs uppemot 20 år yngre) pappor de gör ner; det manlighetsideal man vuxit upp med tenderar nog att bita sig fast… och det har faktiskt hänt en hel del på 20 år. (Därmed inte sagt att alla som närmar sig 50 har samma ideal som Z&G)