Tvillingar #1: gissa hur många sorters enäggstvillingar det finns?

Det här är det första inlägget i en planerad serie om tvillingar och tvillinggraviditet. Resten av inläggen finns samlade här.

Den allmänna uppfattningen om tvillingar verkar vara att tvillingar kommer i två kategorier: enäggs som är väldigt lika, och tvåäggs som inte är mer lika än vilka syskon som helst (det finns till och med de som delar upp det hela i “riktiga” tvillingar, de som är varandras avbild, och resten). En av de första sakerna man får lära sig som tvillinggravid går lite på tvärs med den här allmänna mentala modellen av  enäggs/tvåäggs som något slags motsatspar: den medicinskt mest vanliga viktiga uppdelningen är istället mellan tvillingar som delar moderkaka och de som inte gör det, vilket gör att det faktiskt finns fler än en kategori av enäggstvillingar.

Enäggstvillingar som delar moderkaka är i princip den enda kategori av enäggstvillingar som man kan se är enäggs redan på ultraljudet. Ju senare det befruktade ägget delar sig, desto mer av “stödstrukturen” får enäggstvillingar gemensamt. Delar ägget sig tidigt, dag 1-3, hinner fostren bilda varsin moderkaka och varsin uppsättning fostersäckar. Därmed går de inte att särskilja från tvåäggstvillingar på ultraljudsbilder eftersom alla tvåäggstvillingar har varsin moderkaka (utom i sällsynta fall när moderkakorna växt ihop).

Sker delningen efter dag 3 får tvillingfostren dela på samma moderkaka och yttre fostersäck (chorion), och dröjer det ytterligare en knapp vecka kommer de dessutom ligga i samma inre fostersäck (amnion). Medicinskt klassificerar man tvillingarna efter graden av delning: mono- eller dikoriona/koriotiska/choriotiska/choriona* och mono- eller diamniotiska. Tvåäggstvillingar har alltid varsin yttre fostersäck och är alltså dichoriotiska diamniotiska tvillingar (DCDA). Delad inre fostersäck, monochoriotiska monoamniotiska tvillingar (MCMA), slapp vi tack och lov – det är en synnerligen nervös och riskabel graviditet – så de tvillingar som jag bar är alltså monochoriotiska diamniotiska tvillingar (MCDA).

Vid rutinultraljudet kring graviditetens vecka 18 ser man inte längre fostersäckar utan istället en skiljevägg, som kan vara tjock eller tunn beroende på hur många hinnor som ingår i den. Eller saknas helt, om det är MCMA-tvillingar. I praktiken kan det också vara svårt att se antalet moderkakor, så man tittar istället på hur det ser ut där hinnorna i skiljeväggen möts – som en triangel eller ett lambdatecken (dichoriotiska tvillingar) eller som ett T (monochoriotiska tvillingar).

Den främsta orsaken till att man är noga med att fastställa chorioniciteten är att risken för allvarliga komplikationer, särskilt tvillingtransfusion, ökar när fostren delar moderkaka. Mer om det i nästa inlägg.

Länkar
Läkartidningen (2008): Tvillingtransfusion – troligen underbehandlat tillstånd 
Babycenter (2009): Vad är korionicitet och varför vill man göra en ultraljudsundersökning?

*termerna som används varierar lite i stavning på svenska, tyvärr. Jag har valt att säga och skriva “choriotiska” eftersomd en termen användes genomgående av de läkare jag träffade under min egen graviditet.

Tvillingar: en lite väl spännande graviditet, och en planerad serie blogginlägg

Jag fick veta mitt i graviditeten, vid standardultraljudet som jag gjorde i slutet av februari, att jag bar på tvillingar. En timme efter att ultraljudsundersökningen börjat vacklade jag och min man ut med en rejält omkullkastade framtidsplaner och vetskapen om att vi skulle få monochoriotiska diamniotiska tvillingar, med samma moderkaka men med var sin inre fostersäck, det som också kallas “tunn skiljevägg”. Den sortens tvillingar är alltid enäggstvillingar, som har delat sig sent nog efter befruktningen att moderkakan redan hunnit bildas.

Vad det innebar i praktiken blev vi inte klara över förrän senare, men i efterhand kan det väl sammanfattas med att det är lite väl spännande att vara tvillingravid, särskilt med tvillingar som delar moderkaka. Samtidigt är det ett privilegium; andelen tvillinggraviditeter är runt 1.5%, och av det är bara en tredjedel eller fjärdedel enäggstvillingar (beroende på källa).

Jag har – naturligtvis – under våren och sommaren lagt en hel del tid på att läsa forskningsartiklar om tvillingar och tvillinggraviditeter. En del av det som jag fann mest intressant tänkte jag sammanfatta i en liten serie av blogginlägg med tvillingtema, som kommer publiceras lagom sporadiskt under hösten (läs: efter tillfällen när båda barnen samtidigt råkar sova nöjt lite längre tid i sträck).

Redigerat 2/9 kl 13:06 för att tillägga: eftersom den här serien med inlägg delvis baseras på mina egna upplevelser som tvillinggravid kommer den av naturliga skäl vara lite annorlunda i upplägg. Sådant jag fått presenterat för mig som allmänt känt kommer jag ofta också presentera som allmänt känt, även om jag naturligtvis har försökt verifiera allt utom det mest basala. Jag har försökt vara tydlig med vad som är subjektivt och vad som är mer allmänt, men jag får sällan mer än 3-4 timmars sömn per natt och skriver nog med motsvarande kvalitet :-). Fråga gärna om något är oklart.

Inläggen i ordning:
Tvillingar #1: gissa hur många sorters enäggstvillingar det finns?
Tvillingar #2: chorionicitet och tvillingtransfusion
Tvillingar #3: tillväxthämning och låg födelsevikt
Tvillingar #4: för tidig födsel

Länkar
Vårdguiden: Att vänta tvillingar
Pregnancy outcome of monochorionic twins: does amnionicity matter? Dias et al, Twin Res Hum Genet. 2011 Dec;14(6):586-92.